söndag, december 27, 2009

Thailand baby




Nu ar paradiset intaget. Det enda som saknas ar pricken over iet.... Eller nej pricken over oaet. Pricken over iet finns overallt. Vattnet, stranden, maten, olen, sallskapet, allt ar underbart. Min forsta hela dag ar spenderad med solskyddsfakort 50 och trots det ar ryggen rod. Jag far val bada i t-shirt och hanga med japanerna i soldrakter och flytvastar ett tag da.

Nu befinner vi oss pa Koh Phi Phi dar vi stannar tills nyar. Rutten darover ar inte bestamd, vi tar allt lite som det kommer. Underbart, jag menar vad ar stress i detta land? Allt hektiskt dar hemma existerar knapp. Har lever vi vara nya liv i varmen. Hur ar det hemma? Kallt? Regn? Slask?

onsdag, december 23, 2009

Dagen före dopparedagen


Det är alltså dagen före dopparedagen, men i mitt huvud firar jag dagen före dagen före doppare-i-ljusblå-havet-dagen. Statusen här hemma är fortfarande kallt därför blir det extra angenämt att få sig en värmechock där nere. Snart sitter jag på en bänk, ganska olik den här ovan....

tisdag, december 22, 2009

Hög smärttröskel

Nu närmar sig Thailand med stormsteg. På agendan efter ett möte med jobbet har det varit Thailand-förberedelser här hemma. Jag har packat lite försiktigt men hade ironiskt nog problem då jag ville testa mina kläder innan jag tog ett beslut. Men det är för kallt här i lägenheten. Jag fick därför duscha extremt varmt för att lyckas hålla värmen i några minuter för att dra på mig strandklänningarna. Därefter var det kroppsbehåringen som skulle bort. Fy faaaan vad smärtsamt. Min turbo-epilator har massakrerat mig så att jag skakat av smärta. Dock är nu benen, armvecken och bikinilinjen släta som en persika. Min finurlighet med att ta Ipren innan hade alltså ingen verkan. Jag efterlängtar ett mode av kroppsbehåring. Tänk ett sexigt armveck med fluffigt hår... Grrrrr! Nej det funkar inte, jag lyckas tyvärr inte ens övertala mig själv.

söndag, december 20, 2009

Mästare på cykling


Min vana är att ta cykeln när jag ska jobba på Monki. Ett bättre val hade varit pulka. Funderingarna över hur jag skulle dra mig själv slutade med en insikt om att jag ändå inte har någon pulka. Jag fick gå. Jag blev blöt och kall om fötterna. Med fem dagar kvar till Thailand orkar jag inte gå upp på vinden för att hämta min snowjoggers. Mina fötter ska få frysa för att sedan tinas upp i ett azurblått hav och värmas på en vit strand.

fredag, december 18, 2009

Snön är Skånes värsta fiende




Fotoutdraget är från torsdagens oangenäma biltur. Eftersom Pamela har en inflammerad rygg har hon ordinerats vila. Relevans hade denna dagen sin julfest och därför behövde vi bil för att frakta vår lilla hundbäbis på bästa och skonsammaste vis. Det varnades från alla håll och kanter för att inte åka bil men vi såg ingen annan lösning. I en hel timme satt vi i kö för att enbart komma ut på motorvägen vid Malmö. Jag lovar att en sköldpadda med rullator hade färdats snabbare på denna korta lilla sträcka. Problemet var att vi varken kom fram eller tillbaka, vi satt fast. Den totala tiden från Malmö till Helsingborg blev över två och en halv timme, det tärde verkligen på mitt begynnande magsår att sitta av dyrbar tid i en bilkö när det finns många andra viktiga saker att ta itu med. Detta händer varenda jävla vinter då det faller snö här nere. Tågen går sönder, bilar voltar i diken och mystiska strömavbrott uppstår. När snön faller raserar alltså allt, samma visa varje år och ingen förbättring sker. Tänk vad norrlänningarna måste skratta....

onsdag, december 16, 2009

Tonårsmorsa


Jag känner mig som en tonårsmorsa. Kanske inte i den bemärkelsen som ni kan tolka detta utan snarare som en morsa åt en tonåring. Min kära lillebror är här och hälsar på i Skåne. Han har nycklarna till vår lägenhet och får därför själv planera upplägget på sin visit. Lillebror ränner ute på natten och min "morsa-roll" består av att fråga ut när han beräknas att komma hem, att han ska vara försiktig om han går själv osv. Jag ringer under lunchen på jobbet för att berätta att det finns matlåda med spagetti och köttfärssås samt att se till att han har nycklarna med sig om han går ut för att det är hemskt lätt att låsa sig ute. Det finns två fel i min "tonårs-mors-attityd". Dels är han inte tonåring och dels är jag långt ifrån morsa. Ska jag skriva en insändare i Allers nu? Kanske är jag äntligen vuxen?

tisdag, december 15, 2009

Bajs, springnota och brist på kylarvätska

Rubriken summerar min dag. Vi var hos veterinären med Pamela idag. I väntrummet kliade jag mig i ansikte och upptäckte till förfäran att det luktade bajs. Mycket riktig bestod min hand av bajs. Faaaa, tänkte jag och trodde att stackars Pamela av rädsla pressats till att göra nummer två. Hon skakade desperat eftersom hon antagligen kände igen sig och kunde ana vad som skulle hända därnäst. Jag, min äckliga hand, bajsiga jacka och Pamela låste in oss på toaletten och torkade bort det värsta. Därefter blir vi inkallade i ett rum till veterinären. Ludvig får ta över hunden och nu upptäcker även han bajs på handen. Bajset satt alltså på Pamela fot och var inte hennes eget. PANIK, tänkte jag och insåg att andras hundars bajs är mycket äckligare än min söta hunds bajs. Tvättning fick ske, men än i denna timme jagas jag utav lukten....

Efter att veterinären har konstaterat att det antagligen är en inflammation i Pamelas rygg och skrivit ut tabletter så fick vi pusta ut och ta oss mot Apoteket, trodde vi. Utanför insåg jag att vi inte betalat för veterinärsbesöket och därför var det bara till att vända om. Vid Apoteket för andra gången ställde jag mig funderande över varför motorn brummade extremt mycket trots att den var avstängd. Briljanta och bilkompetenta jag, som för övrigt inte ens har körkort, drog slutsatsen av att det saknades kylarvätska. Och visst var det detta som var problemet, synd bara att macken som blev vår nästkommande destination saknade butik och resulterade i att ingen kylarvätska kunde inhandlas....... och på den vägen är det. Hur såg din dag ut?

måndag, december 14, 2009

Min ögonsten


Det skär i mitt hjärta, Pamela har fått ont i ryggen igen. Hon gnyr och har så ont att hon har svårt att gå. Mitt i all denna stress då jag knappt hinner se om mig själv händer detta. Hon är min älskade bäbis och nu äter min oro upp mig inifrån. Imorgon ska hon till veterinären.

torsdag, december 10, 2009

Förvirring...

Hjärnan går lite på högvarv just nu, plugg och två jobb får min hjärnaktivitet att nästan impodera. Idag klev jag av tåget i Malmö, fast besluten om att komma hem fort traskade jag på i rask fart. Vad som tydligen frångick min uppmärksamhet var att folkklungan gick åt andra hållet än min riktning. Ludvig fick ropa högt för att få mig att vända om och gå åt rätt håll. Autopiloten fungerade alltså inget vidare idag....

måndag, december 07, 2009

Dockan Pamela


Pamela och jag åker numera tåg varje dag. Eftersom Pamela är en nakenfis så får hon givetvis ha kläder på sig när det är kallt ute. En dag hade Pamela sin leoparddräkt på sig. En man som satt bredvid mig på tåget blev efter ca 30 minuters resa förskräckt när Pamela började röra på sig. Han trodde det var en docka......

söndag, december 06, 2009

Ponchotrenden


Min pojkvän är världens finaste men också världens roligaste. Vi var på shoppingtur och inhandlade bl. a. "produktionsledarkläder" till mig och "pojkkläder" till Ludvig. Jag brukar få hjälpa till för Ludvigs ögon kan inte visualisera plagget på och brukar rata allt. Jag spanade in en fin tröja varav Ludvig svarade mig nedlåtande:
- Amen det är ju en poncho!
Mycket riktigt hängde tröjan som på bilden och Ludvig trodde alltså att ärmen var en form av polokrage. Jag skrattade högt och länge när jag förstod hur min klädintresserade pojkvän tänkt. Han kunde inte alls förstå varför jag ville att han skulle testa en poncho....

fredag, december 04, 2009

Jule-loppis


I och med att jag jobbar i Helsingborg har detta medfört en lyx, närheten till mina gamla fina loppisar. Jag och Karin på nya jobbet tog en långlunch i torsdags och besökte Framtid. Förhoppningarna var stora då jag laddade med 2 små korvar för att orka kämpa mig genom allt bråte. Till min besvikelse kunde jag konstatera att Framtid tyvärr inte har så mycket som för några år sedan. Däremot hittade jag en liten filur liggande i en låda som jag inte kunde motstå. Hur kan man säga nej till det söta ansiktet på bilden. Jag tror detta går igen från när jag var liten och var helt övertygad om att mina gosedjur levde. Jag vill minnas att jag smög med mat från middagarna för att mata mina troll som annars skulle svälta......

Produktionsledarstolen


http://www.flickr.com/photos/bobjagendorf/ / CC BY-NC 2.0

Nu har jag varit på reklambyrån Relevans för upplärning som produktionsledare i tre dagar. Ryktet går att man blir gravid om man sitter i stolen som jag ska ta över. Alla de andra produktionsledarna som har haft stolen innan har under mystiska omständigheter utvecklat en graviditet. Igår satt jag i den, fast bara lite försiktigt och snabbt så jag tror inte det räknas. Jag funderar över att byta ut stolen med någon annans, eller kanske lägga en pläd över den. Vad tror ni?

måndag, november 30, 2009

VG

Tentamen vigde sin väg mot ett väl godkänt, enligt mitt sunda förnuft i alla fall. Enligt tradition ska en svensk inte tycka att denne är bra men nu måste jag bryta den trenden och klappa mig på axeln. Det kändes fantastiskt bra och jag tycktes kunna varenda svar. Nu börjar mitt nya liv. Ett lättare liv. Märk mina ord väl för marknadsföringsboken vägde säkert över 5kg och har släpats med överallt. Nu kan den gömmas och glömmas.

söndag, november 29, 2009

Straik


Bowlingen igår har satt sina spår. Hur är det möjligt att få träningsverk i baken? Pamelas morgonrunda var lidsam och jag fick halta lite. Huruvida detta tyder på att kroppen är i dålig kondition eller att jag var ovanligt aktiv igår tänker jag inte diskutera. Däremot kan jag glänsa med att jag var den enda som hade kardborreskor på mig. Bowlingskorna var lite stora i storlek 36 och jag fick därför välja storlek 35. Tydligen är det där gränsen går för vuxen och barn, och barn har ju som vi alla vet svårt att knyta skosnören. Trots dessa fantastiska klumpskor som minskade min risk för skosnörstrassel så fick jag inte min strike. Dock vann jag ett presentkort på hela 27 kronor för min otroliga insats där jag fick ner den rosa käglan som stod längst fram.

lördag, november 28, 2009

Tid: 22.38

Dag: Lördag
Gjorde för 30 mins sedan: Julmiddag och discobowling med Monki och Weekday.
Håller i handen: En marknadsföringsbok på 900 sidor.
Nekar: Utgång och skojjerier på Operagrillen där alla vänner befinner sig samt dit vidaregången sker för de andra julmiddagsgästerna.
Känslor: Ledsen, ensam och fruktansvärt tråkig.
Gör om 5 mins: Läggdags, det är en dag imorgon också. En dag som inte är en vanlig dag, nämligen dagen innan dagen D. (D som i tentamen.)
Framtidsutsiker: Man måste ha tråkigt för att uppskatta det roliga.
Frågeställning: Sedan när blev jag så förståndig? Och när började jag tycka att detta scenario verkligen innebär att vara förståndig. Och framför allt, sen när började ordet förståndig finnas i mitt vokabulär?

tisdag, november 24, 2009

Killar och skönhetsprodukter



Igår noterade jag en god doft från Ludvigs ansikte varpå Ludvig glatt uttryckte sig:
- Ja jag har använt ansikts-sköljmedel!
För att reda ut begreppen har jag bifogat följande bild. Till vänster kan ni se det som kallas ansiktsvatten. Användningsområdet till detta är alltså rengöring av ansiktet. Till höger kan ni se produkten med namnet sköljmedel. Detta används vid rengöring av kläder och har en mjukgörande effekt. Det är INTE rekommenderat att användas i ansiktet.

måndag, november 23, 2009

Bäbisturne



I söndags fyllde jag min kvot av bäbis-underhållning. Jag tycks komma över lite av min bäbisfobi faktiskt. Bäbisfobin innefattar inte rädslan för bäbisar (eller lite kanske) utan rädslan av att jag inte ska tycka att bäbisar är gulliga. Det där med att hålla en bäbis och gulligulla med bäbisspråk har inte varit riktigt min grej. Men tydligen har jag mognat och utvecklat en sida jag inte trodde fanns. Bilden överst är på underverket Freya som är 6 dagar gammal. Jag höll henne i 4 minuter tills hon rörde på munnen, min skräck blev då för stor och pappa Carlos fick ta över. Bilden under är på underbart charmiga Astrid. Mia och Mattias fina och verkligen genomsnälla barn. När jag blir stor vill jag också ha ett genomsnällt och tyst barn. När jag blir stor...

onsdag, november 18, 2009

Min nya last


Julen närmar sig och som tradition träder min nya last in, nämligen förtäring av pepparkaksdeg. Ajöss till fluffet för ett tag och hej magknip. Är det inte underbart gott? Vem bestämde att man måste tillaga dem? Jag ställer mig helt emot detta och kräver ett införande av kakfat med deg på julafton.

söndag, november 15, 2009

Nu vet jag vad som väntar


Dags att börja köpa skor som passar för att gå baklänges i.....