Ses på andra sidan

Klicka in er här: http://www.missrosette.se
Jag har nämligen lämnat denna sida bakom mig för en egen.se adress. Fortsätt läsa om hundbajs och Ludvigs köttincidenter där istället vettja!!!

Lite enklare adress, lite snyggare utseende. Komsi komsi!

Promenad utan bajsansvarig

Bajsmonstret Pamela har fått nytt foder som resulterar i ett konstant bajsande. Idag blev jag lämnad att åka hem själv med Pamela från jobbet. Det vill säga att den bajsansvarige Ludvig inte var med. Eftersom den bajsansvarige inte föredrar att knyta bajspåsar på kopplet utan har dessa i sin väska stod jag utan. Förutseende som jag var fick jag ta en genomskinlig fryspåse på jobbet. Det såg inte smaskens ut kan jag meddela. Och inte räckte den för bajsmonstret bestämde sig som vanlig för att bajsa två gånger. Förlåt brandstationens rabatt, jag hämtar korven sen. Jag hade inte ens med mig ett papper. Löven var för små och handen var inget alternativ. Jag lämnade alltså den. Skäms. Ganska dålig kille som inte tar sitt ansvar till fullo....

Violet Elegy, du vet att du vill kolla

Nu på lördag 30 oktober spelar Violet Elegy på KB. Förutom att vi alla älskar deras musik så måste vi ge stöd som vänner. Kulturbolagets enorma publikgolv måste fyllas av oss kära vänner. Komsi komsi och dansa med mig klockan 20.00. Jag ska som vanligt agera groupie åt min snygga elgitarrskille.

Allt som glimmar av guld

Med en spänd ekonomi och ambitioner om att samla ihop ett bra kapital för resor till utlandet så har jag försökt att spara in. Jag tenderar att köpa de varor som positionerar sig med ett högt pris och som känns exklusiva. Allt som glimmar av guld och ligger i en fin förpackning attraherar mig lika mycket som skatorna. Därför har jag ställt mig in på att detta är bluff. Att allt handlar om utseende och känsla, att innehållet är detsamma oavsett pris. Den nya mascaran blev därför av ett lågprismärke. Men efter att ha sett ut som en panda varje morgon, det vill säga helt svart runt ögonen av kladd, så fick det vara nog. Lågpris-skit-mascaran åkte i papperskorgen och den guldiga och vackra mascaran fick återigen inträde till min sminkväska. Synd, nu gjorde jag ju av med mer pengar i slutänden...

Åsa konstaterar

Handdisk är inte skonsamt. I hemmet sker uppskattningsvis 99 procent
fler olyckor med köksporslin.

Vackra morgon

Hösten i Bunn är lite av en otippad favorit. Varje år slår mig lika
hårt av förhäpnad. Det är så vackert. Nu har vi tagit farväl av
stugan för i år.

Övningskörning i de småländska skogarna

Ludvig till Åsa efter övningskörningen:
- Det gick ju jättebra. Det kändes så tryggt.
Åsa till Ludvig:
- Nä jag vet inte riktigt, jag pekade faktiskt "fuck-you" till hon den
störiga som körde om. (I smyg)
Ludvig svarar:
- Ja exakt, det kändes tryggt. Nu kan du köra med en hand.

Here we go again

Here we go go go to the temple of Thailando. Kära vänner. Lyckan är fullbordad. Mitt älskade Thailand ska återigen ges ett besök. Flyget är bokat och jag kan inte vara lyckligare. Kalla mig inte Svenne för det är inte mitt korrekta namn. Jag råkar bara ha samma intresse som 9 miljoner andra svenskar. Förlåt men min kärlek är för stor. Jag lovar som vanligt att inte stödja pingpong-showerna....

Ge mig inte fingret

Idag trodde jag att jag fick fingret av en dam i en bil. Hon viftade med händerna och kikade sammanbitet på mig. Förbannad närmade jag mig därför bilen och kikade argt in i rutan. Då märkte jag det. Hon talade teckenspråk med sina barn och tecknade förmodligen på det där märkliga handspråket:
- (#Handviftning) Kolla vilken konstig och söt hund utan päls. För barnen i baksätet glodde enormt på Pamela. Jag fick backa undan och låtsas som ingenting. Vanan sitter i att konfrontera hundhatarna. Fel av mig.

It's just another manic Monday

Det är ingen vana att tillbringa måndagsmöten på detta vis. Men det är himla trevligt. Jag får poängtera att vi faktiskt är värda denna bubblande dryck. Vi arbetar hårt.

Köpen

I Skåne får man dricka öl på tåget utan att bli avslängd. Därför gör vi just det. Dricker öl på tåget, bara för att man får. Och för att det är gott. Vi är ju på väg mot Köpenhamn.

Loveletter

Likt glädjen av innehållet i ett kärleksbrev mottog jag ett email med följande text: "Examensarbetet är nu slutgranskat och bedömt som väl godkänt".
Det är över nu kära vänner. Ni får börja vänja er för att kalla mig kandidaten...

Ett stort behov av..

När löken är helt slut i hushållet, jag talar röd, gul, purjo, schalotten, you name it, alla är ändå slut. Och man torkar sig där bak med hushållspapper, klipper av änden på tandkrämstuben för att få ut det lilla sista för att få rent gaddarna. Ja då är man i ett stort behov av storhandling.

Ja må den leva

Grattis på dig kanelbullen. Så trevligt att just du skulle förstöra
min kommande nyttiga vecka.

Stå upp

På lördagskvällen roade vi oss i New York genom att se stand up. Jag valde noggrant en neutral outfit med tankar om att annars bli hackkyckling i publiken. Jag hörde röster i huvudet säga:
- Have you seen this girl with the world's largest rosette.
Jag valde alltså att neka rosetten som ville ha tillträde som huvudbonad denna kväll.
Dock fick vi svenskar ändå stå lite i rampljuset under dessa ca. 2 timmars underhållning. Skämten om oss var att vi svenskar var så snygga. Alla vi fyra var tydligen heta och våra svenska uteliggare skulle kunna vara underklädes-modeller i USA. Amerikanerna går på MacDonalds för att spana tjejer. Osv osv...
Myten och legenden är alltså sann. Svenskarna är ett vackert folk i världens ögon. Jag gillar det!

New York från början

Låt mig förtydliga vad som hänt. Få av er därute har vetat sanningen on New York-resan. Den 27 mars 2010 fick Ludvig ett paket av sin flickvän. En 6 dagars resa till Krakow. Tankarna skulle föras till ett grått och regnigt Polen. Uppdraget misslyckades delvis då Krakow har visat sig ha en hel del charm trots allt. Hursomhelst så avslöjades det på morgonen då resan skulle påbörjas i form av ett paket. I paketet låg en guide, en karta och USA-flaggor. Ludvig gick från arg att bli väckt till ett stammande lyckorus:
- Memeeemeemeen, ska vi inte till Krakow. Skkaakkkaaa vi till New York? Är du helt jävla dum i huvudet. Det var han ord helt ordagrant. Dum i huvudet är jag nog, men också en fantastisk flickvän. Jag puschade för att VI skulle åka till New York. En till överraskning fanns nämligen runt hörnet. På tåget till Kastrup satt Caroline och Oskar och viftade frenetiskt med USA-flaggor. Ludvig fick chock nummer två och samma typ av lyckorus med tillhörande stammningsljud som väste ur munnen. Han kunde nu förstå varför jag ville sitta i sista vagnen och inte första som var hans val vid påstigningen av tåget.
Så nervös jag har varit. Det har varit hemskt när fint folk gett tips om Krakow och när Ludvigs mamma klippt ut ett reportage ur en tidning fick jag berätta det för henne. Men allt ljug har varit värt den bästa överraskningen någonsin. Förlåt vänner, här är min sanning.

It´s all about me x2

Japp då är man i hetluften igen. Nu är jag med som kundprofil i Markaryds Grafiska nyhetsbrev. Läs här. Tydligen så har jag mest sidvisningar och har med andra ord varit det mest lästa. Relevans nyhetsbrev likaså. Tänk att lilla jag kan vara så intressant?

Livet från den svenska sidan

Idag har jag:

1. Haft ett vitt ansikte med skiftningar i lila av trötthet. Fått flertalet kommentarer om denna sjukliga färg.
2. Upptäckt att min originella kappa jag köpt i New York och pressat ner i väskan och kånkat på ända från OverThere finns i massupplagor här i Sverige. Till och med i lilla sketna Helsingborg. Inte så originellt längre nej.
3. Skurit mig på min gamla matlåda i aluminium. Allt jag tagit i har blod-pluppar på sig. Tummen är svullen och bultar. Matlådan innehöll för lite mat för att stilla min hunger samt att köttet i grytan förmodligen var härsket och smakade dåligt men jag åt ändå.
4. Jobbat över. Vilket sannerligen inte motverkat ansiktsfärgen. Den viktiga posten som jag skulle skicka ligger ännu på mitt skrivbord.

Living the dream!

Jag ville stanna

Klockan i Sverige är nu är 20.30 men jag vill stanna i New York. Jag vill att min klocka som står på 14.30 ska ta mig tillbaka till min älskade stad. Nu sitter jag i ett kallt Malmö framför en dator i ett stökigt rum istället för att ta lunch och en drink, planera vart kvällens middag ska ätas, vart utgången ska ske samt glädjas över mina shoppingfynd. Skit och fan nu är jag helt såld på New York. Vilken fantastisk stad. Hur ska jag ha tid och råd med alla resor?
Jag ska berätta alla historier i små doser för er framöver. Men nu ska jag försöka pressa bort min jetlag. Verklighetens ansikte uppenbarade sig för mig och sa att jag ska jobba imorgon. Sverigedepressionen är påtaglig vill jag säga.

U S och A here we come

Jag har farit med osanning kära vänner. Idag går överraskningsresan
till det nya York. Gissa om Ludvig nästan dog av glädje...