Helt halvt

Dhöön dhön dhön dhöööön. Tänk er mörka toner av ett piano. Ett svart draperi som fladdrar i vinden, och en doft av blod. Det är vad jag känner och ser. Imorgon smäller det. Varför denna nervositet? Jag har ju bara skrivit på detta i ett halvår. ETT HELT JÄVLA HALVÅR. (Kan man säga helt halvt?) Bakom draperiet finns solen som viskar att jag faktisk kommer vara ledig på helgerna framöver. Jag borde vara lycklig.