Kiss ala sparris

Idag kom ämnet upp på lunchen. Sparris och urin. Dess kombo är känd för att vara en illaluktande historia, men tydligen inte för alla. Jag blev upprörd och beordrade de som sade sig inte vara berörda på jobbet att faktiskt, ja lukta på sitt kiss efter den förtärda lunchen som innehöll just sparris. Slutsatsen blev att alla inte upplever detta doftproblem. Jag har därför som besatt googlat ämnet i tron om att min arbetskollega har nedsatt luktförmåga. Här uppstår ett kunskapsgap och jag uppmanar någon att forska på ämnet, något fullständigt svar finns ej. Somliga påpekar att allas urin faktiskt luktar men att bara 30% av vår befolkning uppfattar den otrevliga doften. Andra säger att vissa har svårt att bryta ned sparrisen och skapar illaluktande metaboliter. Vad tror du? Är du ett sparriskissmonster med, eller låtsas du kissa hallonsoda?